Förskolelärares roll 

Nu har jag kommit till termin 7, sista termin, japp. Under VFU på den här terminen ska jag utöva min lärarroll. Det är spännande att vara med i en verksamhet, i ett arbetslag och  arbeta som en förskollärare fast jag fortfarande är student . Som tur har haft jag en underbar handledare och ett fantastiskt arbetslag som ge mig frihet och stöd att pröva, diskutera och reflektera över rollen. 

Jag vill nu lyfta upp förskollärares roll enligt styrdokument och sedan reflektera jag över rollen med  litteratur och  i verklighet.

Enligt läroplan för förskolan 1998 reviderad 2010 (lpfö98/10, s23) står det att förskolan ska lägga grunden för ett livslång lärande. Förskolan ska erbjuda barn en god verksamhet där uppfostran, omsorg och lärande bildar en helhet. I läroplan(lpfö 98/10 s, 26-32)  står det olika mål som personalen ska arbeta mot. Målen delas upp i de områden såsom uppfostran med demokratins grund, utveckling och lärande, barns inflytande, samverkan med förskola och hem, samverkan med förskoleklass, skolan och fritidshem. Arbetet i förskolan ska förväntas med kvalitetsutveckling och det krävs därför att personalen ska arbeta med uppföljning,  utvärdering och utveckling för verksamhet att kunna  höja kvalitet mot målen. Personalen i förskolan ska arbeta systematiskt mot målen vilket ger inriktningar och  ansvar för var och en i arbetslaget såsom för förskollärare. 

Estetisk lärandandeprocesse i praktik

Estetisk lärandeprocesse är ett sätt  att arbeta på som gynnar en kunskapsutveckling  där barnet får  knyta samman känslor, upplevelser, kunskaper, erfarenheter och analys till en helhet ( Gunnarsson*).

Liksom Mats Anderson** under sin föreläsning visar han att estetisk lärandeprocess handlar om lärande med alla sinne. att smaka, att känna, att lukta, att se, att höra och reflektera över sina erfarenhet och uppleva kunskap i form och innehåll.

Gunilla filn (s134) lyftar upp att  syftet med lärandet i estetiska processen är att skapa kunniga människor.Lärande för att skapa meningsfull kunskap där såväl produktion som reception och reflektion ingår.  

Hur jobbar jag som förskolläraren?

Att färga ris tillsamman med barn 

1. barn häll riskorn i fryspåsen med decilitermåt.
2. vi sprutade  handsprit i risen 
3. blanda ris och handsprit med händerna
4. barn valde färger (hushållsfärg)  och lade i blandning (ris och handsprit)
5. barn gnuggar i påsen för att blanda och jämra ut färgen

   Genom den här processen fick barn se och uppleva hur riskorn ändrade färg, läran om grundfärg och färgblandning,luktade på ris, handsprit och kände hur det kändes att blanda och gnugga i blandningen. På det sättet erfar barn lärande och knyta an upplevelse. Förskollärarens roll är då att nämna namn på redskap, material såväl tillsammans med barn sätta ord på händelse , ställa frågor, vara närvarande, fånga barns utsagor, handlingar för att kunna spinna vidare för att barn kan fördjupa och utvidga barns lärande. I läroplan för förskolan 1998 reviderad 2010 (lpfö 98/10, s 12 ) står det att förskollärare ska ha ansvar för att barn uppleva att det är roligt och meningsfullt att lära nya saker samt stimuleras och utmanas i sin språk
och kommunikationsutveckling. Barn stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik.
 

Låt blandning tolkas på papper och Tada ....

Och så jobbar jag vidare med materialet

Barn prövade och testade att flyttar ris in i flaskan med olika redskap och sätt för att hitta det lättaste sättet.

 Barn samarbetade och hjälptes åt. 

 Det går att utveckla lärandeprocessen med materialet på olika sätt och det beror på vad barn intresserar av .

Museibesök forts

Textil museum 

Textil museum är min favorit plats att visa för barnen och hitta inspirationer till det pedagogiskt arbete. I textilmuseet kan jag hitta inspirationer till arbetet med hållbarutveckling, matematik, språk, fysik, rollek med en samling av olika sort kläder, att skapa en behaglig miljö med textil i förskolan 

Matematisk inspiration: att skapa och bygga mönster, att hitta sammanhang, likhet och skillnad

Att skapa en behaglig miljö och samtal i skappandesprocesser och diskussioner  om olika symboler

Att skapa konst från skräp är ett intresserat tema att arbeta med barn 

 

Att skapa porten till verksamhet där vi fokuserar på skapandesprocessen då textilavtryck, brodering, vävning och tovning kan användas 

Borås konstmuseum 

Konstmuseum i Borås är en samling från många konstutställningar. Museet besöks av många barn i privat såsom från skolor. Det finns för många bilder och konstverk att titta på och hitta inspirationer ifrån. Barn är olika och lär med hela kropp och alla sinne. Det är viktigt att pedagoger introducerar barn till konst och lyssnar på deras utsagor för att kunna erbjuda de möjligheter till konst och främja barns utveckling rikt och mångsidigt. Det finns kanske för mycket för barnen att titta under ett besök så jag rekommenderar att pedagoger ger barn möjlighet till att fånga bilder och konstverk som de är intresserade och diskutera senare i verksamhet.

Skapande i tema där barn kan sammanställa sina skapande eller allas barn skapande i ett

Vandalorum i Värnamo 

Vandalorum är inte rekommenderad plats att besöka med förskolebarn. Jag i det tillfället tog med min dotter som är 6 år gammal. Hon tyckte det var tråkigt att hon inte får rör sig fritt. Det fanns mycket speglar och metaller som hängde upp. Det fanns även saker som hon föreställde som fällor. Jag kan hitta inspirationer att ta med till det pedagogiska arbetet men nej till barnbesök utan guider och program att följa med.

inspirationer från besöket: 

• Bilder i färg och svartvit. Barn kan måla och tolka bilder  på olika sätt. Barn kan leka med bilder genom att styla bilder i olika läge, exempelvis tonad, bleknat, retro för att skapa fram olika effekter. På så sätt kan skapa vi samtal, diskussioner och väva in lärande.
• Funktionella möbler kan pedagoger köpa eller skapa med barn för att utnyttja utrymmer och främja kreativ tänkande 
• Spegelapapper i olika storlekar och former kan användas i förskolan för att skapa spegelbilder på olika sätt.  

 Saker som jag tycker inte lämpligt för förskolebarn och kan skapas oro. 

Genom uppgiften kan jag i slutet säga att museum är en utmärk resurs för pedagoger att ta del till det pedagogiska arbetet. Det är viktigt att pedagoger synliggör konst för barnen och låt de tolka konst ur deras uppfattningar. På så sätt kan vi både skapa samtal och ge möjlighet för barn att hitta och utveckla deras intresse på konst såsom nya erfarenheter. Kuperberg (2003, ss 17-21) beskriver hur man från förebilder kan transformera ideér och avlägsnar oss från förebilder är en av anledningar att visa konst för barn. De alla museum som jag besökte fick  alla barn och pedagoger besöka i privat såsom från skolor. Barn ska röra sig i en viss mått fritt fram. Pedagoger ska dock ha syftet till besök och samarbeta med personal på museum för att få förslag och inspirationer såsom guide för att besöket ska vara effektfullt.

Referens

• Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel & Leijon, Marie (red.) (2013). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

   

   Museibesök och inspiration för pedagogiken

Under terminen har vi uppgiften att besöka olika museum för att kunna se hur vi kan hitta inspirationer för det pedagogiska arbetet i förskolan. De museum som jag besökte var Göteborgs stadsmuseum, Hasselblad center, Världskultur museet, textil museet i Borås som är obligatoriskt att besöka . Borås konstmuseum och Vanladorum i Värnamo är mina val att besöka. Med den här uppgiften har vi kurs mål att bearbeta och nå upp så som studenter ska förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser. Vi ska självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden. I detta inlägg ska jag beskriva om tre museibesök i Göteborg och de övriga ska jag uppdatera på nästa inlägg.

 Stadsmuseum: Inne i museet fanns det mycket att se och de ställdes i olika stationer. Det som jag mest intresserad var bilder från Vikingstider. Bilderna visar hur människor från Vikingstider ser ut, bor, arbetar, håller koll på tider med mera. Det verkar tråkigt att se men med dem bilderna  kan vi arbeta med Vikingstema. Jag tycker dock att temat är lämpligare för  äldre barn från 3 år uppåt. Barn kan skapa och diskutera hur det var att vara på gamla tiden och jämföra med nutid. Med barn som är under 3 år är det utmaning för pedagoger att tänka om så det passa till barngrupps intresse och förutsättningar, men det är aldrig fel att synliggör temat för yngre barn. 

Med bilderna kan vi prata om leksaker, räkna tider och vapen för i tiden. Tillsammans med barnen kan vi skapa leksaker och leka med. Med det kan vi jobba med hållbartsutveckling och skapandeprocesser samt tillämpningar. Sandklockor kan vi arbeta med tiduppfattning. Hur är det att hålla koll på tid då och nu. Tillsammans med  barn kan vi skapa sandklockor och sedan kan använda för att jämföra hur känns en minut när barnen har olika aktiviteter med mera.

  Vi kan även prata om boskap i då tid och nu som ett tema. 
som ovanstående kan vi får in lärande för att nå upp våra uppdrag. 

Jag tycker att Stadsmuseum finns mycket inspirationer till pedagogiskt arbete i förskolan.Ovanstående är bara en av intresserade saker som vi kan ta inspirationer ifrån.

Hasselblad center. På Hasselblad Center har vi olika fotografiska utställningar  från både svenska och internationella fotografer. Bilderna visas i olika stationer. Det är intresserade bilder från olika håll i världen men inte alla bilder som passar till förskolebarn. Pedagoger kan välja utställningar som  är lämpligt för att ta med barngrupper och lyssna på barntankar och spinna vidare till ett tema att arbeta med. Den tiden som jag besökte museet var utställningar för Vietnamkriget med många bilder som väcker obehagligt känsla. Det var väldigt intresserad att se och höra historia bakom varje bild men för vissa barn kan skapa oro och obehagliga erfarenheter från kriget.  

Världskultur museet: är väldigt intressant att ta med barngrupp för att besöka. Det fanns många utställningar. Det som jag var mest intresserad på är bilder från Sebastiao Salgados utställning och Jordlingars rum. Salgodos utställning handlar om fattigdom och slavarbete. Det kan vi ta del och visar för barnens om människors situation då och tyrvärr kan finnas nu. Vi kan tillsammans med barn starta ett levnadstema för att se människor livssituation hela världen under olika tider. Vi kan starta med Sverige och utvidga till andra länder. Med temat ska vi pedagoger akta oss för förenklingar som kan  skapa felaktig uppfattningar om andra länder   

I Jordningars rum finns det saker som skapades för att visa hur vi människor bor för utomjordingar.  Det är vardagsaktiviteter som visas upp. Barn kan även leka och testa med sakerna som finns där. Vi pedagoger och barn kan skapa samtal om aktiviteterna, om hur var det att vara människor . I förskoleverksamhet kan vi spinna vidare till temat Universeum  där vi kan arbeta med astronomi, fysik och kemi. 

   

Textil i förskolan 

 Att använda textil som pedagogiskt redskap  har vi många fördelar så som 

• Det kan  anpassa till barn i olika ålder, lätt att hantera, lätt att genomföra
•  Det finns glädje i sig, form och material 
•  Det är en brygga mellan olika kulturer
• Det ger genusöverbryggande, utmanar stereotypa man- och kvinnoroller
•  Vi kan återbruka och bygga ett hållbartutveckling. med mera  (Björkdahl Ordell s 5)  

Under textils workshop med Berg* lär jag mig hur jag som pedagog använder textil i förskolan genom brodering, textiltryck och  tovning. Jag fastnar mest på textilavtryck som arbetsmetod att arbeta med förskolebarn. Det är enkelt och lämpligt att arbeta med barn i alla ålder. Med textilavtryck som pedagogisk redskap kan vi pedagoger lätt få in lärande, exempelvis språk, kommunikation och matematik vilket som är ett av målen för den här kursen.

Varför påstår jag det ?

Vi kan trycka på olika material med olika redskap som vi kan lätt hitta i omgivningen, exempelvis  disksvampa, pappersrulla, stenar, fingrar, fötter, potatis, blocktryck med mera. 

Det som inte kan fattas i metoden är färger. Det är viktigt att pedagoger ska duka fram grundfärger och tillsammans med barn skapar vi fram olika färgnyanser. På detta sättet skapar vi samtal, hypoteser , färgläran och mera

Här är mitt textiltryck arbete under textil workshopen. Det krävs en  grund teknik med blocktryck för att trycket ska synas bättre dvs. inte mycket färg på blocket. Det gäller att pröva fram  med barnen.  Det viktigt är att vi planerar dagens tema och ta fram förkläder material och färger, redskap så att barn lätt kan nå. 

Här är mitt arbete under workshopen 

Under skappandeprocessen kan pedagoger  skapa diskussioner med barn och få in språk och matematik

Här är arbetet för hela gruppen med olika ide och tekniker 

Vissa begrepp och kunskaper ska vi pedagoger  kunna och använda i samtal med barngrupp för att få samtalen flytt, tydligt och väva in lärande. Det är en utmaning för pedagoger att kunna och använda medveten under skapandesprocesser för att kunna väva in lärande. Det står i kursens mål  att vi studenter ska på fördjupad nivå kunna vara självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden. Vi fokuserar på språk, kommunikation och matematik. 

Referens: 

• Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand-Velicu, Kerstin (2010).Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. 1. uppl. [Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell]
•  
• *Catrin Berg föreläsning/workshop på högskolan i Borås den 12-02-2015
•  

 

 

Drama i förskolan

Kupferberg (2013, s36-37) framhäver när vi dramatiserar vågar vi  släppa loss sin fantasi, våga improvisera och experimentera.  Han framhäver även att att det är naturlig att för barn att kliva in i en låtsatsroll, och leka låtsatslek än ungdomar och vuxna. Han menar dessutom att i drama  använder barn hela kroppen för att uttrycka sig  där barn initiera kognitivas processer samtidigt som de utforskar och provar sitt eget och andra kroppsspråk och sitt handlande.

Under workshop med Gunilla Fihn* fick vi öva olika dramaövningar såsom gick runt enligt ledares improviserade instruktioner, tittade på de andra och härmade. Vi i en grupp föreställde en berättelse i en scen och åskådare fick gissa vad det var som pågick i scenen. Det var lite pinsamt i början men vi släpte efteråt  och hade roligt. Som kupfebergs framhävande  att barn har lättare att kliva in i rollen än vuxna och det tycker jag är en plus att arbeta med drama i förskolan. Pedagogers roll är att anpassa med övningar och stimulans efter barn, barngrupp, deras intresse och förutsättningar. 

Vi pedagoger kan välja olika dramaövningar vid olika tillfälle för att kunna lyfta upp olika kunskaper. I den här kursen har vi mål som att vi ska på fördjupad nivå kunna vara självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden. Vi fokuserar på språk, kommunikation och matematik. Det är alltså att vi ska kunna planera dramaarbetsstunder med barn och fokusera på de kunskapsområdena det vill säga drama används som arbetsmetoden.

Det står även i läroplanen för förskolan 1998 reviderad 2010 att förskolan ska sträva efter varje barn att utveckla sin skapande, förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama (lpfö 98/10 s 11). Med uppdraget ska barnen möta och pröva dram med alla perspektiv. jag tänker  på  Lars Lindström dramasmodel  (Kupferberg 2013, s 25-27) med  Om, Med, I och Genom drama

• Med drama gestaltar barn kunskaper om ett ämne, när deltagare gestaltar införlivar kunskaper i rollen. Inlevelsen ger en djupare förståelse för kunskaperna 
• I Drama: handla om i drama fördjupar kunskaper om rollinlevelse och varför gjorde vi det vi gör i rollen. Barn genom att vara aktivt och delta kan vinna över nervositet och våga vara sig själv i rollen. 
• GENOM: handlar om att deltagare fokusera inte på lärostoff utan  förmåga att uttrycka sig och delta. Deltagaren utvecklar sin personligsförmåga till kommunikation, socialt samspel och kreativa processer utvecklas.
•  OM drama handlar om att kunskaper om vilka olika typer av dramametoder som finns t.ex. processdrama, forumspel eller samarbetsövningar, vad deras syfte är och hur kan de genomföras. Här kan också vissa teorier och begrepp som rör kommunikation och grupprocesser räknas in med dramapedagogik. 

Som sagt att pedagoger får anpassa efter barn, barnsgrupp, deras intresse, förutsättningar för att kunna välja olika dramaövningar för att främja deras utveckling optimalt. En källa som jag tycker vara väldigt roligt att få tips och inspirationer med dram i förskolan är dramboken. I boken finns konkreta exemplar och tydliga beskrivningar på olika dramövningar.

  Refrerens 

*Filh Gunila workshop i högskolan i borås den 12-03-2015
Läroplan för förskolan 1998 reviderad 2010 (lpfö 98/10) tillgänglig  www.skolverket.se   hämtad 15-05-2015
Kupferberg  i Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel & Leijon, Marie (red.) (2013). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. kapitel 2

    Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet betyder att barn och föräldrar har en förmåga att kunna kommunicera med hjälp av fler än två språk. Variation för flerspråkig kan vara stort. Det kan vara barn som har invandrat till Sverige eller barn vars föräldrar talar fler än ett språk. Det kan även vara  ett barn som har två utlandsfödda föräldrar men som är född i Sverige. Barnet  har varit i kontakt med svenska sedan födseln och kan därmed förväntas tala svenska, antingen som sitt modersmål eller som sitt andraspråk. Det kan även vara barn som har föräldrar som talar olika språk och använder ett tredje för att kommunicera med varandra och barn kan då uppfatta alla tre språk som sina modersmål, med mera. Flerspråkighet ska då uppfattas som en kompetens istället för egenskap (skolverket). 

Varför ska vi arbeta med flerspråkighet i förskolan ?

Enlig läroplan för förskolan 1998 reviderad 2010 (lpfö 98/10. s 8) står det att förskolan ska sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. 

Modersmål kan tolkas som  det eller de språk som barnet har lärt sig redan från början. Det kan refereras till  det språk som barnet identifierar sig med och identifieras med av andra. Det kan avses som  språkbehärskning men även språkets praktiska användning (Skolverket)

Arbetet med flerspråkighet i förskolan  tolkar jag som att barn i förskolan  ska få möjlighet att kommunicera på det språk som barn kan och vill använda, det vill säga svenska och barnets modersmål.  För att barn ska utvecklas både språk optimalt ska barnen har en positivt uppfattning för sin kulturell identitet och positiv attityd för att lära sig svenska 

Hur ska vi arbeta med flerspråkighet i förskolan?   

Under föreläsning/ workshop med Emma Almingefedlt* diskutera vid olika förslag på aktiviteter om hur kan vi främja flerspråkighet i förskolan. Vi har kommit till att det är lika viktig vad vi väljer att göra och hur vi väljer att genomföra det. Nedanstående  är några exempel på språkfrämjande aktiviteter för både barn med enspråkighet och flerspråkighet från diskussionen:

1) Läsa en bok. Pratar om bilderna med barnen. Man läser boken flera gånger och pratar om vad boken handlade om.

2) sätta upp barnens flaggor på väggarna. Diskutera om flaggorna

3) låt barnet ta kort på vad som är viktigt för dom. Både i och  utanför skolan. Utgå från förkunskaper och låt barnet tillsammans med pedagog berätta och återberätta vad som finns på korten

4) Bjuda in flerspråkiga skolelever som läser för barnen

5)Hjälpa barnet att förstå att samma handling eller begrepp kan förekomma i olika sammanhang.

Under föreläsning med Emma Almingefedlt** tog hon upp olika faktor som påverkar barns andraspråkinläring så som  ålder, vistelsetid och hur mycket sammanhängande tid barnet börja lära sig/ har läst det andra språket. Om barnet har blivit utsatt för både kropp och själv vid olika andledning. Om barnets och föräldrars motivation att lära sig det andra språket det vill säga svenska. Det tycker också jag är viktigt för pedagoger att veta och vara medvetna om.

Referens: 

Flerspråkig i förskolan  tillgängligt http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/sprak/flersprakighet hämtad 28-05-2015
Läroplan för förskolan 1998 reviderad 2010 (lpfö 98/10) tillgänglig  www.skolverket.se   hämtad 15-05-2015
*Emma Almingedlt föreläsning i högskolan i borås den 21 -01-2015
**Emma Almingedlt föreläsning/workshop den 17 -02- 2015 i högskolan i borås