Drama i förskolan

Kupferberg (2013, s36-37) framhäver när vi dramatiserar vågar vi  släppa loss sin fantasi, våga improvisera och experimentera.  Han framhäver även att att det är naturlig att för barn att kliva in i en låtsatsroll, och leka låtsatslek än ungdomar och vuxna. Han menar dessutom att i drama  använder barn hela kroppen för att uttrycka sig  där barn initiera kognitivas processer samtidigt som de utforskar och provar sitt eget och andra kroppsspråk och sitt handlande.

Under workshop med Gunilla Fihn* fick vi öva olika dramaövningar såsom gick runt enligt ledares improviserade instruktioner, tittade på de andra och härmade. Vi i en grupp föreställde en berättelse i en scen och åskådare fick gissa vad det var som pågick i scenen. Det var lite pinsamt i början men vi släpte efteråt  och hade roligt. Som kupfebergs framhävande  att barn har lättare att kliva in i rollen än vuxna och det tycker jag är en plus att arbeta med drama i förskolan. Pedagogers roll är att anpassa med övningar och stimulans efter barn, barngrupp, deras intresse och förutsättningar. 

Vi pedagoger kan välja olika dramaövningar vid olika tillfälle för att kunna lyfta upp olika kunskaper. I den här kursen har vi mål som att vi ska på fördjupad nivå kunna vara självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden. Vi fokuserar på språk, kommunikation och matematik. Det är alltså att vi ska kunna planera dramaarbetsstunder med barn och fokusera på de kunskapsområdena det vill säga drama används som arbetsmetoden.

Det står även i läroplanen för förskolan 1998 reviderad 2010 att förskolan ska sträva efter varje barn att utveckla sin skapande, förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama (lpfö 98/10 s 11). Med uppdraget ska barnen möta och pröva dram med alla perspektiv. jag tänker  på  Lars Lindström dramasmodel  (Kupferberg 2013, s 25-27) med  Om, Med, I och Genom drama

• Med drama gestaltar barn kunskaper om ett ämne, när deltagare gestaltar införlivar kunskaper i rollen. Inlevelsen ger en djupare förståelse för kunskaperna 
• I Drama: handla om i drama fördjupar kunskaper om rollinlevelse och varför gjorde vi det vi gör i rollen. Barn genom att vara aktivt och delta kan vinna över nervositet och våga vara sig själv i rollen. 
• GENOM: handlar om att deltagare fokusera inte på lärostoff utan  förmåga att uttrycka sig och delta. Deltagaren utvecklar sin personligsförmåga till kommunikation, socialt samspel och kreativa processer utvecklas.
•  OM drama handlar om att kunskaper om vilka olika typer av dramametoder som finns t.ex. processdrama, forumspel eller samarbetsövningar, vad deras syfte är och hur kan de genomföras. Här kan också vissa teorier och begrepp som rör kommunikation och grupprocesser räknas in med dramapedagogik. 

Som sagt att pedagoger får anpassa efter barn, barnsgrupp, deras intresse, förutsättningar för att kunna välja olika dramaövningar för att främja deras utveckling optimalt. En källa som jag tycker vara väldigt roligt att få tips och inspirationer med dram i förskolan är dramboken. I boken finns konkreta exemplar och tydliga beskrivningar på olika dramövningar.

  Refrerens 

*Filh Gunila workshop i högskolan i borås den 12-03-2015
Läroplan för förskolan 1998 reviderad 2010 (lpfö 98/10) tillgänglig  www.skolverket.se   hämtad 15-05-2015
Kupferberg  i Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel & Leijon, Marie (red.) (2013). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. kapitel 2