Textil i förskolan 

 Att använda textil som pedagogiskt redskap  har vi många fördelar så som 

• Det kan  anpassa till barn i olika ålder, lätt att hantera, lätt att genomföra
•  Det finns glädje i sig, form och material 
•  Det är en brygga mellan olika kulturer
• Det ger genusöverbryggande, utmanar stereotypa man- och kvinnoroller
•  Vi kan återbruka och bygga ett hållbartutveckling. med mera  (Björkdahl Ordell s 5)  

Under textils workshop med Berg* lär jag mig hur jag som pedagog använder textil i förskolan genom brodering, textiltryck och  tovning. Jag fastnar mest på textilavtryck som arbetsmetod att arbeta med förskolebarn. Det är enkelt och lämpligt att arbeta med barn i alla ålder. Med textilavtryck som pedagogisk redskap kan vi pedagoger lätt få in lärande, exempelvis språk, kommunikation och matematik vilket som är ett av målen för den här kursen.

Varför påstår jag det ?

Vi kan trycka på olika material med olika redskap som vi kan lätt hitta i omgivningen, exempelvis  disksvampa, pappersrulla, stenar, fingrar, fötter, potatis, blocktryck med mera. 

Det som inte kan fattas i metoden är färger. Det är viktigt att pedagoger ska duka fram grundfärger och tillsammans med barn skapar vi fram olika färgnyanser. På detta sättet skapar vi samtal, hypoteser , färgläran och mera

Här är mitt textiltryck arbete under textil workshopen. Det krävs en  grund teknik med blocktryck för att trycket ska synas bättre dvs. inte mycket färg på blocket. Det gäller att pröva fram  med barnen.  Det viktigt är att vi planerar dagens tema och ta fram förkläder material och färger, redskap så att barn lätt kan nå. 

Här är mitt arbete under workshopen 

Under skappandeprocessen kan pedagoger  skapa diskussioner med barn och få in språk och matematik

Här är arbetet för hela gruppen med olika ide och tekniker 

Vissa begrepp och kunskaper ska vi pedagoger  kunna och använda i samtal med barngrupp för att få samtalen flytt, tydligt och väva in lärande. Det är en utmaning för pedagoger att kunna och använda medveten under skapandesprocesser för att kunna väva in lärande. Det står i kursens mål  att vi studenter ska på fördjupad nivå kunna vara självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden. Vi fokuserar på språk, kommunikation och matematik. 

Referens: 

• Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand-Velicu, Kerstin (2010).Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. 1. uppl. [Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell]
•  
• *Catrin Berg föreläsning/workshop på högskolan i Borås den 12-02-2015
•  

 

 

Drama i förskolan

Kupferberg (2013, s36-37) framhäver när vi dramatiserar vågar vi  släppa loss sin fantasi, våga improvisera och experimentera.  Han framhäver även att att det är naturlig att för barn att kliva in i en låtsatsroll, och leka låtsatslek än ungdomar och vuxna. Han menar dessutom att i drama  använder barn hela kroppen för att uttrycka sig  där barn initiera kognitivas processer samtidigt som de utforskar och provar sitt eget och andra kroppsspråk och sitt handlande.

Under workshop med Gunilla Fihn* fick vi öva olika dramaövningar såsom gick runt enligt ledares improviserade instruktioner, tittade på de andra och härmade. Vi i en grupp föreställde en berättelse i en scen och åskådare fick gissa vad det var som pågick i scenen. Det var lite pinsamt i början men vi släpte efteråt  och hade roligt. Som kupfebergs framhävande  att barn har lättare att kliva in i rollen än vuxna och det tycker jag är en plus att arbeta med drama i förskolan. Pedagogers roll är att anpassa med övningar och stimulans efter barn, barngrupp, deras intresse och förutsättningar. 

Vi pedagoger kan välja olika dramaövningar vid olika tillfälle för att kunna lyfta upp olika kunskaper. I den här kursen har vi mål som att vi ska på fördjupad nivå kunna vara självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden. Vi fokuserar på språk, kommunikation och matematik. Det är alltså att vi ska kunna planera dramaarbetsstunder med barn och fokusera på de kunskapsområdena det vill säga drama används som arbetsmetoden.

Det står även i läroplanen för förskolan 1998 reviderad 2010 att förskolan ska sträva efter varje barn att utveckla sin skapande, förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama (lpfö 98/10 s 11). Med uppdraget ska barnen möta och pröva dram med alla perspektiv. jag tänker  på  Lars Lindström dramasmodel  (Kupferberg 2013, s 25-27) med  Om, Med, I och Genom drama

• Med drama gestaltar barn kunskaper om ett ämne, när deltagare gestaltar införlivar kunskaper i rollen. Inlevelsen ger en djupare förståelse för kunskaperna 
• I Drama: handla om i drama fördjupar kunskaper om rollinlevelse och varför gjorde vi det vi gör i rollen. Barn genom att vara aktivt och delta kan vinna över nervositet och våga vara sig själv i rollen. 
• GENOM: handlar om att deltagare fokusera inte på lärostoff utan  förmåga att uttrycka sig och delta. Deltagaren utvecklar sin personligsförmåga till kommunikation, socialt samspel och kreativa processer utvecklas.
•  OM drama handlar om att kunskaper om vilka olika typer av dramametoder som finns t.ex. processdrama, forumspel eller samarbetsövningar, vad deras syfte är och hur kan de genomföras. Här kan också vissa teorier och begrepp som rör kommunikation och grupprocesser räknas in med dramapedagogik. 

Som sagt att pedagoger får anpassa efter barn, barnsgrupp, deras intresse, förutsättningar för att kunna välja olika dramaövningar för att främja deras utveckling optimalt. En källa som jag tycker vara väldigt roligt att få tips och inspirationer med dram i förskolan är dramboken. I boken finns konkreta exemplar och tydliga beskrivningar på olika dramövningar.

  Refrerens 

*Filh Gunila workshop i högskolan i borås den 12-03-2015
Läroplan för förskolan 1998 reviderad 2010 (lpfö 98/10) tillgänglig  www.skolverket.se   hämtad 15-05-2015
Kupferberg  i Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel & Leijon, Marie (red.) (2013). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. kapitel 2

    Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet betyder att barn och föräldrar har en förmåga att kunna kommunicera med hjälp av fler än två språk. Variation för flerspråkig kan vara stort. Det kan vara barn som har invandrat till Sverige eller barn vars föräldrar talar fler än ett språk. Det kan även vara  ett barn som har två utlandsfödda föräldrar men som är född i Sverige. Barnet  har varit i kontakt med svenska sedan födseln och kan därmed förväntas tala svenska, antingen som sitt modersmål eller som sitt andraspråk. Det kan även vara barn som har föräldrar som talar olika språk och använder ett tredje för att kommunicera med varandra och barn kan då uppfatta alla tre språk som sina modersmål, med mera. Flerspråkighet ska då uppfattas som en kompetens istället för egenskap (skolverket). 

Varför ska vi arbeta med flerspråkighet i förskolan ?

Enlig läroplan för förskolan 1998 reviderad 2010 (lpfö 98/10. s 8) står det att förskolan ska sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. 

Modersmål kan tolkas som  det eller de språk som barnet har lärt sig redan från början. Det kan refereras till  det språk som barnet identifierar sig med och identifieras med av andra. Det kan avses som  språkbehärskning men även språkets praktiska användning (Skolverket)

Arbetet med flerspråkighet i förskolan  tolkar jag som att barn i förskolan  ska få möjlighet att kommunicera på det språk som barn kan och vill använda, det vill säga svenska och barnets modersmål.  För att barn ska utvecklas både språk optimalt ska barnen har en positivt uppfattning för sin kulturell identitet och positiv attityd för att lära sig svenska 

Hur ska vi arbeta med flerspråkighet i förskolan?   

Under föreläsning/ workshop med Emma Almingefedlt* diskutera vid olika förslag på aktiviteter om hur kan vi främja flerspråkighet i förskolan. Vi har kommit till att det är lika viktig vad vi väljer att göra och hur vi väljer att genomföra det. Nedanstående  är några exempel på språkfrämjande aktiviteter för både barn med enspråkighet och flerspråkighet från diskussionen:

1) Läsa en bok. Pratar om bilderna med barnen. Man läser boken flera gånger och pratar om vad boken handlade om.

2) sätta upp barnens flaggor på väggarna. Diskutera om flaggorna

3) låt barnet ta kort på vad som är viktigt för dom. Både i och  utanför skolan. Utgå från förkunskaper och låt barnet tillsammans med pedagog berätta och återberätta vad som finns på korten

4) Bjuda in flerspråkiga skolelever som läser för barnen

5)Hjälpa barnet att förstå att samma handling eller begrepp kan förekomma i olika sammanhang.

Under föreläsning med Emma Almingefedlt** tog hon upp olika faktor som påverkar barns andraspråkinläring så som  ålder, vistelsetid och hur mycket sammanhängande tid barnet börja lära sig/ har läst det andra språket. Om barnet har blivit utsatt för både kropp och själv vid olika andledning. Om barnets och föräldrars motivation att lära sig det andra språket det vill säga svenska. Det tycker också jag är viktigt för pedagoger att veta och vara medvetna om.

Referens: 

Flerspråkig i förskolan  tillgängligt http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/sprak/flersprakighet hämtad 28-05-2015
Läroplan för förskolan 1998 reviderad 2010 (lpfö 98/10) tillgänglig  www.skolverket.se   hämtad 15-05-2015
*Emma Almingedlt föreläsning i högskolan i borås den 21 -01-2015
**Emma Almingedlt föreläsning/workshop den 17 -02- 2015 i högskolan i borås 

              Språkutveckling i förskolan 

Under Ann-Katrin Svensson* föreläsning fick vi lära oss olika metoder för språkinlärning i förskolan. Det som jag fastnar mest på är helordsmetoden och avkodningsmetoden.

Med helordsmetoden lär barn sig ett ord som en ordbild. Barn ska lära sig att läsa genom  helords läsning, Barn ser hela ordet som en ordbild. Barn möter,lekar,spela med ordet om och om igen och känner igen det, exempelvis eget och andras namnslogan och skylter ICA, Willys med mera. 

 

Med avkodningsmetoden kopplar barn  bokstäver och bokstävers ljud och ljuda fram hela ordet.  En förutsättning för att lära sig ett nytt ord är att man skall kunna ljuda det.  Den fonologiska medvetenheten är central för en god avkodning.

Det är inte förskollärares uppdrag att lära förskolebarn att läsa och skriva. Vårt uppdrag är att lägga grunden för livslång lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar (lpfö 98/10, s 5). Med  förtydligande står i läroplanen att  förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begreppet samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra samt barnen ska utveckla intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner (lpfö 98/10, s 10). Allt detta tolkar jag som att förskolan ska lägga grunden för läs- och skrivinlärning och förförståelser för språkanvändning inför skolan. Barn ska möta språk och utveckla sina språkliga kompetenser inför läs- och skrivinlärning. Ann-Katrin Svensson tog  upp de viktiga kompetenser inför läs-och skrivinläring under föreläsningen är att fonologisk medvetenhet, grammatisk/syntaktisk och morfologisk förmåga, ordförråd, snabb tillgång till språket, verbalt minne, tidig skriftspråklig förmåga t ex bokstavskännedom. 

 Att leka med ord och ordsbyggnaden främjar språkinlärning (helordsmetoden).

Sammansatta ord är en ett roligt memoryspel. Barn möter och lekar med ord och sätta samma två ord till nya ord.

Fem myror är mera en fyra elefant spel andra version där barn möter med nya utmaningar i sin språkinlärning, i helordsmetoden  

Fem myror är mera en fyra elefant spel där barn lekar med bokstavs ljud som koppla till namn på djur

 

Se bokstavsljudet app finns på appstore och är gratis. med det kan barn leka med bokstavljudet 

Refrens 
Läroplan för förskolan 1998 reviderad 2010 (lpfö 98/10) tillgänglig  www.skolverket.se   hämtad 15-05-2015
*Ann-Katrin Svensson föreläsning i högskolan i Borås 26 februari 2015 

 Skapande, kreativitet och lärande 

Under workshopen med Mats Andersson* fick vi i små grupper diskutera  om pedagogers roll när det gäller barns skapande. Hur går gränsen mellan styrande och tillåtande kan pedagoger ge barn för att främja deras  kreativitet och lärande är en av de viktiga frågorna.Vi kom fram att vi pedagoger ska ge barn mer utrymd, tid, inspirationer, och utmaningar för att kunna främja deras kreativitet och lärande. När barn skapar något kommer deras erfarenheter och kunnande i uttryck. Barn möter nya utmaningar under skapandeprocesser. Därför det är viktig att pedagoger ger barn möjligheter att uttrycka och bearbeta deras kunnande och erfarenheter. Pedagoger ska även ge barn nya utmaningar för att de få möta med nya kunskaper.

Barn ska få tillräcklig tid och utrymd för att lära känna material och öva motorik. 

Att trycka, rulla, klippa, skära, forma är några exempel

Barn ska få möta med nya utmaningar så som att forma deg efter instruktioner, forma fritt, forma sin favoritsaker, läskiga figurer, saker som gör de glad, ledsen med mera. Det är viktigt att barn får skapa fritt men ändå få stöd och ledning för att uttrycka sina kunnande  och möta nya kunskaper. Slutprodukt är viktigt för barnen för då de kan  se resultat på deras skapande men det är processer som är viktigare och viktigast. Vi pedagoger ska arbeta fokuserat på skapandeprocesser inte slutprodukter. Vi ska vara medvetna på att väva in lärande under skapandeprocesserna. Lärande kan vara färgläran, matematik, språkträning, barns känslor kommer i uttryck, motorik med mera. Att knytta an kunskaper, känslor, erfarenheter och analys till helhet gynnar barns kunskapsutveckling ( Gunnarsson** ). I läroplan för förskolan 1998 reviderad 2010 (lpfö 98/10, s 10)står det att förskolan ska sträva efter att varje barn ska utveckla sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik,

dans och drama

 Referens 

**Anna Gunnarsson workshop i Navet i Borås den 27 februari 2015
*Mats Andersson workshop 6 mars i högskolan i Borås
Läroplan för förskolan 1998 reviderad 2010 (lpfö 98/10) tillgänglig  www.skolverket.se   hämtad 15-05-2015