Matematik och geometriska former i förskolan

 

Barn ska möta matematik det vill säga rum, form, läge och rikting samt grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning, talbegrepp, mätning, tid och förändring. Barn ska  förstå matematik och kunna använda matematik för att reflektera,  argumentera samt  undersöka och hitta problemlösningar. Barn ska även kunna använda matematik för att kunna föra och följa resonemang (läroplan för förskolan 1998 reviderad 2010 (lpfö 98/10, s. 10)

Solem och Reikerås (2004, ss252-256) beskriver att barn genom få leka med former i olika material ges  möjlighet att skapa sina egna former och avbildning av mönster. Matematisk kompetens är att 

• Kunna känna former och figurer i olika sammanhang och använda den efter behov
•  Kunna beskriva och skapa former och figurer
• Veta hur de är sammansatta, bygga och delas upp  (Reikerås 2004, s121)

Barn kan sortera geometriska former efter former, storlek och färger. Att sortera och klassificera förutsätter en förmåga att upptäcka och jämföra kvalitativa likheter och olikheter  (Björklund 2012, s. 108) 

När barn får leka med former i olika material ges de möjlighet att skapa sina egna former och avbildning av mönster(Solem och Reikerås 2004, ss252-256). Persson (2007, s 89-90) beskriver att en god rumsuppfattning visar sig i tre aspekter såsom relationer inom geometriska objekt, relationer mellan geometriska objektet och relationer mellan geometriska objekt och omvärld

under min VFU har barnen mellan 1-3 år gammal lekar med geometetriska former som gjorde av papper och laminerad. formerna limmas med flanotyg som kan fastna på fleece eller  filttyg 

Att pendla mellan det tredimensionella och tvådimensionella, studera och karaktärisera former och figurer tillägger barn matematisk kompetens Solem och Reikerås (2004, s 114) 

(Rönnbär med tandpetare men kan även blötta vita/brunna/soja bönor för att kunna bygga med )

Det dilemmat som jag möter under arbetsgång är hur jag namnger formerna. Jag använder  det korrekta matematiska språket det vill säga kvadrat, hexagon, pyramid, triangel med mera istället för det vardagliga  språket liksom fyrkantig, trekantig, halv måne, ringar. Barn upprepar  det korrekta språket men använda gärna det vardagliga språket. Solem och Reikerås (2004, ss 18-20) beskriver att matematiskt begrepp kan vara främmande för barnet. Hon kallar matematiska begrepp för språk av andra ordning, vilket barn lär sig som andra språk. Solem och Reikerås betonar att för att barn ska kunna utvecklar sin matematiska kompetens, är det viktigt att de får välja språkuttryck som lämpar sig för dem. Som pedagoger ska vi skaffa oss en kompetens som gör att vi kan möta barnet med aktivt intresse, uppmuntra dem och underlätta deras inlärning. Sterner (2007, s 51-52) lyfterr upp att pedagoger ska utmana barnet både språk och tänkande genom  att genom att använda korrekt matematiskt språk  till exempel kvadrat istället för fyrkantig i samspel med barn  dagligen i meningsfulla och varierande  situationer kommer barnen att lära sig innebörd och införliva dem i eget ordförråd. Det är alltså pedagoger ska använda det korrekta språket medan barn får välja hur de namnge geometriska formerna. Pedagoger kan även använda ramsor, spel eller sånger för att underlätta barns förståelse och användning för det korrekta matematik för barnen. 

Referens 
 Björklund, Camilla (2012). Bland bollar och klossar matematik för de yngsta i förskolannJohanneshov: TPB Läroplan för förskolan 1998 reviderad 2010 (lpfö 98/10) tillgänglig  www.skolverket.se   hämtad 15-05-2015

Solem, Ida Heiberg & Reikerås, Elin Kirsti Lie (2004). Det matematiska barnet. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur

Sterner Görel  språk, kommunikation och representationer s  i Doverborg, Elisabet, Doverborg, Elisabet & Emanuelsson, Göran (2006). Små barns matematik: erfarenheter från ett pilotprojekt med barn 1 - 5 år och deras lärare. 1. uppl. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet ss 45-52

.