Matematik i förskolan 

Barn ska möta matematik det vill säga rum, form, läge och rikting samt grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning, talbegrepp, mätning, tid och förändring. Barn ska  förstå matematik och kunna använda matematik för att reflektera,  argumentera samt  undersöka och hitta problemlösningar. Barn ska även kunna använda matematik för att kunna föra och följa resonemang  står det i läroplan för förskolan 1998 reviderad 2010 (lpfö 98/10, s. 10)

Att jämföra, uppfatta rimlighet och dra slutsatsen är förutsättningar för lärande (Björklund, 2012, s 74-82). Barn genom att jämföra sin klocka med en referensklocka eller kända rutiner liksom efter mellan målet, när vi har ätit lunchen eller  när vi går ut och leker, fattar de om det är snart eller längre kvar tills  de ska hem. Genom att pratas om klockan och tidsförändring kan barnen lära in tal och talraden 1-12 exempel efter siffran 2 kommer 3, 4, 5 ,6 med mera, är en exempel. 

Under min VFU i termin 4 skapade jag och barnen klocka för att ge de en uppfattning om tid och förändring under en dag. Det ger dem även svar när de blir hämtad.

Solem och Reikerås (2001, s 69) menar att ordningsföljden är grundläggande och är mycket viktig när det gäller orientering i rummet, det vill säga rumsuppfattning. Med hinderbana kan barn möta och bearbeta med problemlösning, rumsuppfattning, kroppsuppfattning, motorisk utveckling. Positions- eller placeringsorden t.ex. ordningsföljdsord: först, sist, i mitten, efteråt, tillslut, efter, främst, längst bak, framför, bakom med mera användes under aktiviteten. Solem och Reikerås (2001, s 10) framhåller även att matematik utvecklas och uttrycks genom att barn pendlar mellan handling och tänkande.

Egen bild på min 6-åringsdotter som leker med spindelnätet

  I bygg- och konstruktionleken kan barn samarbeta, samtala krings innehållet. Barn arbetar både utforskande och skapande med form- storlek och avståndsrelationer, sortering, mätning, modeller och avbildningar (person 2007, s 96). Eriksson, Mattson och Strömbom (2004, s13 ) beskriver  att  barn genom att  bygga egen bilmatta, kyrka och kyrkogård möter de många matematiska begrepp så som former, storlek, höjd, bredd, small, avstånd, lägersord, rumsuppfattning, tal, antal och  ordningstal. Eriksson, Mattson och Strömbom beskriver även att  den köpta bilmattan brukar tilltala pojkarna men sällan flickorna, men när barn  får tillverka det så händer det mycket mer så som roll leken, diskussioner kommer in i aktiviteten och alla barn vill  delta. Detta visar att genom skapandeprocesser kan vi får in lärande såsom matematik, kommunikation och språk i meningsfull sammanhang.

Person  ( 2007, s 101-102) lyfter upp att pedagoger ska vara förebilder och erbjuda barnen material så att det inbjuder både flickor och pojkar. Att ge barnen tid, upprymd, dokumentation på barns  förändring i deras skapandes gång, inspirationer samt tar utgångspunkter på barns intresse  spela en viktig roll för att bygg- och konstruktionslek främjas 

 

Solem och Reikerås (2004, s 114) beskriver också att barn genom att leka, rita och bygga omformar dem det som ses till sitt eget uttryck. Att pendla mellan det tredimensionella och tvådimensionella, att studera och karaktärisera former och figurer tillägger barn matematiska kompetenser.

Matematisk kunskap kan inte överföras till småbarn utan att de ska uppfatta det i ett sammanhang och relatera till sina tidigare erfarenheter. Även barns intuitiv är en avgörande faktor på hur barn lär sig matematik  men pedagoger kan ge dem möjligheter att få in grundläggande kunskaper. Pedagogerna erbjuder aktiviteter eller samspel som barns matematiska färdigheter och förståelse kommer till användning i deras vardagliga aktiviteter. På så sätt kan barn även möta matematik i meningsfulla sammanhang och tillämpar det i användning (Björklund 2012, s 29-30)

Matematiskt lek med muggar och siffror från 1-10 och kulor med barn från 5-6 år. Pedagogen/barn gömmer kulen under en av muggarna. Pedagogen/barn kommer med ledtrådar och barnen/ pedagogen gissar och hittar kulen.  

Referens 
Björklund, Camilla (2012). Bland bollar och klossar matematik för de yngsta i förskolan. Johanneshov: TPB

Eriksson, Mattson och Strömbom matematikspaning former och mönster 2004

 tillgängligt http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/0814_04_1.pdf  hämtad 07-05-2015

Läroplan för förskolan 1998 reviderad 2010 (lpfö 98/10) tillgänglig  www.skolverket.se   hämtad 15-05-2015

Person Annika former och mönster i Doverborg, Elisabet, Doverborg, Elisabet & Emanuelsson, Göran (2006). Små barns matematik: erfarenheter från ett pilotprojekt med barn 1 - 5 år och deras lärare. 1. uppl. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet.  ss117-129

Persson Annika rumuppfattning och bygglek Doverborg, Elisabet, Doverborg, Elisabet & Emanuelsson, Göran (2006). Små barns matematik: erfarenheter från ett pilotprojekt med barn 1 - 5 år och deras lärare. 1. uppl. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet.  ss89-101

Solem, Ida Heiberg & Reikerås, Elin Kirsti Lie (2004). Det matematiska barnet. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur