Verksamhhetsförlagda utbildning (VFU)

Under terminen hade vi tre veckor för att pröva och utveckla vårt didaktiska material. Vi skulle vara självständigt planera, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estietiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområde. Vi skulle även utifrån lärprocesser planera, genomföra,utvärdera och kritiskt granska vårt didaktiska material med fokus på barns lärande. Vi hade tre fältdagar innan VFU period  för att fundera kring och planera didaktiska material. Vi hade även två fältdagar efter vfu-peroden för att utvärdera och följa upp arbetet under VFU.

I min VFU- verksamhet arbetar 3 pedagoger på heltid, 2 av dem är förskollärare och 1 är barnskötare. Där går 14 barn och deras ålder är mellan 1-3 år.

Under de första tre dagar fick jag veta att VFU- verksamhet arbeta med tema Pettson och Findus. Pedagogerna använda Findus som en kompiskaraktär för att introducera nya lärande. Deras arbete fokuserar på språk och matematik. Det finns två av barnen som behöver mer språkstimulans för att de kan tillägga mer ordförråd, uttal och öva på det talande språket.

Med min didaktiska material fick barnen i små grupper och hela barngrupp leka gubben/ gumman i lådan många tillfälle. De fick även leka fritt med huset. Vi sjöng  sånger

Gubben i lådan, Gubben i lådan

Vad har du för dig, sover du?

Kokar du kaffe?

Borstar du skorna?

Gubben i lådan kom fram. Tjohej!

alternativt:

Gumman i lådan, Gumman i lådan

Vad har du för dig, sover du?

Bakar du bullar?

Klappar du katten?

Gumman i lådan kom fram. Tjohej

Barnen fick välja hur vi ska sjunga för dem, till exempel koka kaffe, koka soppa, koka gröten, sjunger du, målar  du. Barn fick komma med förslag vad de ville "göra". Med leken fick de vara delaktiga och bestämmande. Barnen fick även pröva och lära sig  turtagandesregel det vill säga din tur, min tur och andras tur. Det står även i  läroplan för förskolan1998 reviderad 2010  (Lpfö 98/10 s11) står det att förskollärare  ska ha ansvar för att arbetet i barngruppen genomförs så att barn upplever så att det är roligt och meningsfullt att lära nya saker. Barn får stöd och stimulans i sin motoriska och sociala utveckling. Birgitta Knutsdotter Olofsson (2010, s76-77) beskriver att turtagande är en av sociala lekregler för barnen att leka och utveckla leken.  

Barn fick leka med geometriska former. De satte ihop formerna så att det blev mönster , sorterade efter färger, former. Jag fanns där för att namnge geometriska formerna och även samtala och inspirera barnen om olika sätt att sortera och bygga.  Persson (2007, s 127) skriver att vår omvärld är full av former och mönster. Barn genom att få utforska former och mönster erfarar dem geometrins grunder och det är en del av rumsuppfattning. Persson (2007, s 89-90) beskriver även en god rumsuppfattning visar sig i tre aspekter såsom relationer inom geometriska objekt, relationer mellan geometriska objektet och relationer mellan geometriska objekt och omvärld.

Huset blev även en språklåda där jag  fyllde i saker efter berättelse eller sagor för att införliva berättelsen eller sagan i den tredimensionella versionen. Barn minns ord bättre när de få se och känna och leka på konkreta föremål och höra namnet på föremål. Jag tycker därför det är viktig att barn får bygga upp sitt ordförråd på ett roligt och konkret sätt

Med små barngrupp 3 och 4 barn gick det bra. Varje barn fick vara gubben eller gumman 2-3 gånger. De tyckte att det var roligt. De fastnade i huset för det fanns mycket att se och roligt att sitta kvar där. Det var lite svårt att öppna dörren genom att dra upp en sida av huset. Det skulle bli  bättre med två sidodörrar så att barn kunde  öppna och gå ut själva men dörrarna kunde  inte hålla sig om småbarn ryckte och drog på.  Jag hann inte ta fram findus varje gång för att kunna presentera för att hålla till Pettsson och Findus tema. Jag behöver vara förbered innan aktiviteten. Det gäller också att vara snabbt och samla barnen till aktiviteten innan de börja leka.
 
 Två fältdagar efter VFU perioden.

Barnen fortsätter leka gubben i lådan med en låda och filt. Barn har förståelse turtagningsregel men flesta av dem har fortfarande starkviljan. De har inte riktig kunnat namnge geomestriska former men intresse finns. Barnen pratar mer om färgerna och färger på saker omkring dem. Vi pedagoger behöver introducera mer leker och aktiviteter där barn har möjligheter att möta och bearbeta geometriska former.
Solem och Reikerås (2004, ss 18-20) beskriver matematiskt begrepp kan vara främmande för barnet. Hon kallar matematiskt begrepp för språk av andra ordning, vilket barn lär sig som andra språk. Solem och Reikerås betonar att för att barn ska kunna utvecklar sin matematiska kompetens är det viktigt att de får välja språkuttryck som lämpar sig för dem. Solhem och Reikerås (2004, s 18-20) menar att som pedagoger ska vi skaffa oss en kompetens som gör att vi kan möta barnet med aktivt intresse, uppmuntra dem och underlätta deras. Sterner (2007, s 51-52) lyfterr upp att pedagoger ska utmana barnet både språk och tänkande genom  att genom att använda korrekt matematiskt språk  till exempel kvadrat istället för fyrkantig i samspel med barn  dagligen i meningsfulla och varierande situation kommer barnen att lära sig innebörd och införliva dem i eget ordförråd. Det är alltså vi pedagoger ska använda det korrekta matematiska språket medan barn får välja vilket språk som de trivs bäst med. 

Referens 
 

Sterner Görel  språk, kommunikation och representationer s  i Doverborg, Elisabet, Doverborg, Elisabet & Emanuelsson, Göran (2006). Små barns matematik: erfarenheter från ett pilotprojekt med barn 1 - 5 år och deras lärare. 1. uppl. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet ss 45-52

Läroplan för förskolan 1998 reviderad 2010 (lpfö 98/10) tillgänglig  www.skolverket.se   hämtad 15-05-2015.

Solem, Ida Heiberg & Reikerås, Elin Kirsti Lie (2004). Det matematiska barnet. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur