Didaktisk material 

 

Didaktik handlar om analysen och förståelsen  faktorer som påverkar undervisning och lärande. Ordet didaktik har ett grekiskt ursprung och betyder ”undervisa”, ”lära”, ”att tillägna sig”  enligt skolverket. Lena Lyckeståhl*  under föreläsning om didaktiskt material lyfter hon upp att ett didaktiska material ska ha lärandes tanke och syftet bakom. Det är alltså ett läromedel  som har ett lärande budskap med sig. Lyckelstålh betonar att när vi skapar ett läromaterial ska vi ta hänsyn till barns intresse. Det ska vara lustfylld och lärorik lärande. Didaktisk material tolkar jag som ett läromedel med budskap. Budskapet ska nås barnet på ett lustfylld och lärorik sätt. 

Under fält studiedagar på min VFU fick jag veta att avdelning arbete med tema Pettson och Findus. Pedagogerna använder Pettson och Findus som kompis karaktärer till barnen och för att introducera olika ämnes lärostoff. Genom att observera barnsgruppen (mellan 1-3 år ) såg jag att barn vill  gärna lära sig med hela kroppen samt alla sinnen. Jag kom på ide att bygga Pettsons hus så att barnen kan leka tittutleken, gubben i lådan. Genom att leka med alla sinne  upplever och erfarar  barn  nya kunskaper och relatera till sina erfarenheter.
Med huset vill jag synligöra geometriska former och relation mellan formerna. Persson (2007, s 127) skriver att vår omvärld är full av former och mönster. Barn genom att få utforska former och mönster erfarar dem geometrins grunder och det är en del av rumsuppfattning. Persson (2007, s 89-90) beskriver även en god rumsuppfattning visar sig i tre aspekter såsom relationer inom geometriska objekt, relationer mellan geometriska objektet och relationer mellan geometriska objekt och omvärld.
Jag vill även erbjuda barnen språkstimulans i form av berättelse i den tredimensionella versionen. Barnen ska  få leka gubben i lådan, tittutlek med huset.  

I  läroplanen för förskolan 1998 reviderad 2010 (Lpfö 98/10 s 9) förskolan ska sträva efter att varje barn att utveckla sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära vilken är också grund tanke för min skapande.

Skapande processen:

 Ett modell av huset för att kunna se hur det funkar. Pappren måste stärkas med pinnar och lim.
Sidorna ska limma med flecce för att skapa en mjuk känsla

 Innersidor av väggar limmar jag med spegelpapper men spegelpapper  räcker inte till alla sidor. Jag delar spegelpapperet i former för att synliggöra olika former till barnen. Barn kan se sig själva i huset. vi kan prata om hur  barnen se ut i spegel med olika ansiksutryck

Sidorna ska skäras  så att dem kan sättas ihop och plockas isär. Huset ska inte vara tungt och stort för det ska vara lätt att transporteras 

Kardborrband sys på sidorna för att taket ska fästa med väggarna

  

Huset kan byggas på olika sätt efter aktivitet och barns intresse 

Geometriska former klipps, lamineras och limmas med planotyg. Flanotyg kan fastna på filttyg men även på flecce. 

Under VFU uppföljning fick jag se kurskamraternas didaktiska material vilken gav mycket inspirationer på hur pedagoger kan arbeta med matematik och språk på ett lustfyllt sätt. Här är två exempel på didaktiska material.

Med spelkort och masken  kan vi arbeta med praxis alfabet och talraden  i form av spel

Med spelkort kan vi få in språk och känslorsdiskussion på ett lustfyllt sätt

 Referens
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik hämtas 19-02-2015
* Lena Lyckeståhl, Didaktiska aspekter på olika material, 26/1-15, Högskolan Borås
Läroplan för förskolan 1998 reviderad 2010 (lpfö 98/10) tillgänglig  www.skolverket.se   hämtad 15-05-2015

Person Annika former och mönster i Doverborg, Elisabet, Doverborg, Elisabet & Emanuelsson, Göran (2006). Små barns matematik: erfarenheter från ett pilotprojekt med barn 1 - 5 år och deras lärare. 1. uppl. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet.  ss117-129

Persson Annika rumuppfattning och bygglek Doverborg, Elisabet, Doverborg, Elisabet & Emanuelsson, Göran (2006). Små barns matematik: erfarenheter från ett pilotprojekt med barn 1 - 5 år och deras lärare. 1. uppl. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet.  ss89-101